Min helg i Geilo
Ja den var helt fantastiskt rolig! Vi åkte upp på torsdag så vi var där uppe runt 19,20. Väl framme hade Ann gjort jättegoda räkmackor till oss, ser ut som en restaurangmacka tycker jag!
Efter maten spelade vi spel tjejerna mot killarna (vi vann) tills ögonen nästan föll ihop.
Efter en stadig frukost på fredagen gav vi oss ut runt stugan för att testa skidorna och för att få in vanan innan loppet. Annette och jag började med att ramla huller om buller ett par gånger. Jag tänkte att jag aldrig skulle fixa att åka i 2,4 mil! Men som tur var så var det inte det riktiga spåret vi åkte i så när vi kom ut i spåret så var det mycket lättare :) Vi tog bara en liten sväng för att inte slita ut oss med en gång.
På eftermiddagen åkte vi ner till Geilo för att hämta våra nummerlappar. Det var full fart med försäljning av skidprylar och hög musik och bra stämning.
På kvällen blev det oxfilé och pasta till middag, allt för att ladda upp så bra som möjligt.
Lördag. Då var det dags då. kl 9 gick tåget till startplatsen. Vad mycket folk som åkte det tåget! Var värsta lämmeltåget upp mot backen. Vi gick den första biten eftersom uppförsbacken var så brant. Sedan var det fortsatt uppför i ca en mil, plant i några kilometer och nedför den sista biten. Det betyder plogning i några kilometer och det var jobbigt kan jag säga. Ramlade ett par gånger :P I slutet fick jag dessutom kramp i tårna. Ramlade, fick kramp och kunde inte komma upp - frustrerande! Det sista åkte jag och skrattade för mig själv när jag tänkte på hur roligt det måste sett ut :)
Precis så här kände jag mig största delen av tiden; utan kontroll över skidorna och rädd för att ramla ännu en gång :P
I måååååål!! Ca 5 timmar tog det, man kan väl inte begära mer för att inte ha åkt tidigare :)
Efteråt blev det bastubad och en kall cider - underbar belöning!
God lax till middag och efter det film i "biorummet". Såg Max Manus - bra norsk film!
Annette har fått för sig att vi ska åka tjejvasan nästa gång. Är ju bara 6 km längre än detta lopp och mer plant så det skulle nog inte vara omöjligt!
Efter maten spelade vi spel tjejerna mot killarna (vi vann) tills ögonen nästan föll ihop.
Efter en stadig frukost på fredagen gav vi oss ut runt stugan för att testa skidorna och för att få in vanan innan loppet. Annette och jag började med att ramla huller om buller ett par gånger. Jag tänkte att jag aldrig skulle fixa att åka i 2,4 mil! Men som tur var så var det inte det riktiga spåret vi åkte i så när vi kom ut i spåret så var det mycket lättare :) Vi tog bara en liten sväng för att inte slita ut oss med en gång.
På eftermiddagen åkte vi ner till Geilo för att hämta våra nummerlappar. Det var full fart med försäljning av skidprylar och hög musik och bra stämning.
På kvällen blev det oxfilé och pasta till middag, allt för att ladda upp så bra som möjligt.
Lördag. Då var det dags då. kl 9 gick tåget till startplatsen. Vad mycket folk som åkte det tåget! Var värsta lämmeltåget upp mot backen. Vi gick den första biten eftersom uppförsbacken var så brant. Sedan var det fortsatt uppför i ca en mil, plant i några kilometer och nedför den sista biten. Det betyder plogning i några kilometer och det var jobbigt kan jag säga. Ramlade ett par gånger :P I slutet fick jag dessutom kramp i tårna. Ramlade, fick kramp och kunde inte komma upp - frustrerande! Det sista åkte jag och skrattade för mig själv när jag tänkte på hur roligt det måste sett ut :)
Precis så här kände jag mig största delen av tiden; utan kontroll över skidorna och rädd för att ramla ännu en gång :P
I måååååål!! Ca 5 timmar tog det, man kan väl inte begära mer för att inte ha åkt tidigare :)
Efteråt blev det bastubad och en kall cider - underbar belöning!
God lax till middag och efter det film i "biorummet". Såg Max Manus - bra norsk film!
Annette har fått för sig att vi ska åka tjejvasan nästa gång. Är ju bara 6 km längre än detta lopp och mer plant så det skulle nog inte vara omöjligt!
Kommentarer
Trackback
